Hej fina ni!

 

Sommaren var här lite den här veckan. Tjugo grader varmt, sol och bara ben. Frukosten kunde jag äta på balkongen varje morgon och när jag var ute och sprang vid 22 så var det inte ens svalkande utan bara varmt, svettigt och helt jävla underbart. Jag var ute hela dagarna med barnen och cyklade, lekte i lekparken och åt glass. I parken och vid floden var det likt festivaler hela dagarna och kvällarna och i onsdags kunde vi till och med sitta ute vid floden hela kvällen och prata och dricka öl, utan att frysa. Hann också med några promenader med Vito som är här på besök igen.

 

Resten av helgen har jag spenderat i min säng förtärandes diverse onyttigheter, så som sig bör, iklädd pyjamas, en uttråkad uppsyn och en vild frisyr (besparar er bilder av detta).

 

Veckan får 3/5 toasts.

Jag har äntligen tagit mig i kragen och sett Ruben Östlunds omtalade film Play. Troligen så har jag skjutit upp det på grund av att jag efter att ha sett "De ofrivilliga" kände ett jävla äckel inför mig själv, människor i min omgivning och ja i stort sett varenda svenne. För trots att det i eftertexterna rullar fram namn på skådespelare så känns det som att jag bevittnat en dokumentär. Eller en slags regisserad verklighet.

 

Det som slår mig hårt i magen när jag ser Östlunds filmer är hans porträttering av hur vi i samhället verkar ha en total avsaknad av civilkurage. Jag skulle vilja tro att jag inte är en av dem. En av de vuxna människor som blundar för en misshandel på en buss eller trakasserier på en spårvagn. Men frågan är om jag hade gjort någonting annorlunda? Hade jag rest mig upp, sagt ifrån och stått upp för den åsikt som jag troligen delar med alla andra åskådare? För jag kan omöjligt tro att de flesta i samhället tycker att en misshandel, även en enbart verbal, är okej.

 

En händelse som jag alltid kommer att tänka på när jag tänker på civilkurage eller just bristen på det, är när jag en dag för flera år sedan satt på busstationen i Sundsvall. Det var mitt på dagen och massor av människor som rörde sig i området. Så går en stapplig, gammal man ner för en liten trappa men tappar balansen och faller rakt ner på huvudet. Han ligger kvar på marken. Det är uppenbart fler än jag som ser vad som just hänt men ändå sitter vi bara där och jag tänker "Men det är väl inte jag som ska behöva gå fram? Jag är ju bara femton år? Alla starka, medelålders män, varför kan inte de göra något? NÅGON GÖR NÅGOT. BARA GÖR NÅGOT.". Och efter vad som känns som en himla evighet går äntligen en man fram och hjälper mannen som ramlat och nu till och med blöder från huvudet.

 

I flera dagar hade jag dåligt samvete över att jag inte agerat annorlunda i situationen. Vad är det för horribelt, outtalat konsensus att inte agera? "Varför ska jag göra något om ingen annan gör något?". Vad gör oss så oförmögna att hjälpa en annan människa? Jag spyr i min mun av bara tanken.

 

Men just på grund av allt detta som jag nu skrivit så tycker jag att alla bör se Play, som också tar upp ett flertal andra viktiga ämnen som samhällsklyftor och fördomar. Låt er äcklas och känna avsky, för det är just då som det blir omöjligt att inte reflektera över saken. Och tänk sedan att, när det där händer mig, då tänker jag vara annorlunda. Jag tänker våga resa mig upp.

 

Bra! Sov till 11, städade och lyssnade på Alex och Sigges podcast, hämtade ungarna och gick till lekparken och lagade sedan en riktigt god indisk middag, med naanbröd och allt. Fast ungarna fick pannkakor med Nutella eftersom det blir kaos om de inte får det varje fredag.

Vet inte men om jag hade blivit en kille så hade jag i alla fall fått heta Axel och det är ju fint.

 

Försvarets hudsalva, utan tvekan.

 

Äter Nutella med sked, tar fula webbkamerabilder, äter mat med händerna och klämmer porer mellan pattarna

 

Vilken jävla komplicerad fråga. Få se. Prata?

om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?

Någon slags tråkig depression.

Har ju som sagt inte så många rädslor men jag vill ju givetvis inte att någon jag känner ska dö. Är inte jättesugen på ett tredje världskrig heller. Mindre skräcker jag har är duvor och saker som sitter fast på kroppen (som i scenen ovan i Antichrist. PANIK. Vill typ gråta, kräkas och skrika på samma gång. Finner också Mias hårprydnader relativt äckliga.).

vad beställer du på krogen?

Öl, mojito eller tequilashots. Saknar ej tiden då folkisar var det enda man enkelt kunde komma över.

Jag är nog väldigt lättraggad så länge jag finner personen trevlig/ attraktiv.

vad har du funderat över på sistone?

Men allt.

Hmmm. Hahahahah åh en jättekonstig men ändå härlig kille dansade så crazy förra fredagen, det går liksom inte ens att förklara. Också ville han att Ellie skulle lägga till sin facebook på hans telefon, så råkade hon gå in på en av hans andra flikar också var det bögporr uppe och inte bara bilder heller utan det var gif:ar. :').

när skäms du?
Om jag gjort dumma grejor på fyllan och om jag råkar dra ur mina hörlurar ur telefonen så musiken bara STRÖMMAR ut på spårvagnen.

berätta om en minnesvärd bakfylla du haft?

(ni läser på egen risk mamma och pappa plus resten av världen). Vaknade fem minuter innan skolbussen gick, var fortfarande full, tog på mig gårdagens kläder, spydde och gick sedan till bussen. Min mentor frågade med en mycket menande röst "Mår du bra Karin?". Gick in i en bokhylla på engelskalektionen och höll sedan en redovisning och fick VG. Kung man är.

 

Robert Rydberg kanske, när jag gjorde praktik på The Local Firm. Han pratade om sin magsjuka :).

Med barnen: coolio. Annars: Deffo och totally. Hahaha vem har jag ens blivit. Säger achso hela tiden också.

 

"Vilken mjuk rumpa du har". Okej. Eh. Tack?

 

Att man får sår i munnen av chips, att det aldrig blir grönt vid vårt övergångsställe och att man ens har mänskliga behov som att gå på toa till exempel. Det krånglar ju till tillvaron.

 

Tycker överdrivet synd om mig själv, kedjeröker, duschar svinvarmt och lyssnar på extremt hög musik.

 

om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?

Den lilla svarta. Skojar inte ens.

 

Förutom mina syskon så har jag också slagits med Emma på skoj och sen så bitch slappar jag mina vänner ibland när jag tycker att de är dumma i huvudet och behöver tas ner på jorden. Funkar ALLTID.

vad ser du fram emot just nu?

Hm. Nya äventyr?

Ja tusan också det hann bli fredag men strunta i det och låt oss kasta oss tillbaka och se vad jag har sysslat med under andra aprilhimlar.

 

Jag slet som ett djur med körskola, skola, modevisningsfix och allt annat. Jag köpte äntligen en systemkamera, åt hysteriskt mycket pannkakor och ritade kroki.

 

 

Jag var i Köpenhamn och såg The Rumour said Fire med Emma. Åkte hem till Sundsvall en vecka och sydde like a maniac. Och det var så himla varmt.

 

 

Jag hade svinäcklig frisyr (tyckte jag då också alltså. Liknade mig själv vid Markus Krunegård och låt mig säga att jag inte finner hans frisyr fager). Sedan var det mest sol och en massa häng ute på rasterna i skolan.

 

 

~find me~

Var i Oslo och hälsade på min syster. Blev tvungen att skaffa glasögon och sportade i övrigt en blek page (saknar) och glittertröja.

 

 

Eh nej physalis växer inte i april men jag sydde i alla fall min skolavslutningsklänning i just april. Kan vi alla stanna upp lite och tänka på min helt naturliga pose.

Jag var en poetisk wannabe fashion blogger, extrem amatörsömmerska som hade lugg, skrev som en kratta, vek tranor samt gick omkring med gummistövlar med apor på hela tiden *totally casual*. Levde i misär på Bergsåkers skola. Närå. Skoja. Eller?

 

Och längre än så kommer jag inte i arkivet. Ha en fin fredag nu då!

God middag mitt herrskap! Jag har fyra punkter på agendan:

 

• Min pappa har tydligen rakat av sin mustasch och JA detta kräver en punkt på min blogg. Trodde inte att detta skulle hända under min livstid. Dock inte säker på om jag ska tro det förrän jag får se det.

Måndag nu igen, säger jag med inte särskilt mycket entusiasm i orden. Så därför tycker jag att vi ännu en gång *kickstartar* veckan med lite härlig, uppiggande inspiration.

 

I fredags var jag ledig vilket uppskattades på grund av den tidigare nämnda vin-och-singstar-torsdagskvällen-natten och att jag med andra ord alltså hade nytta av en sovmorgon (sovdag vore ett mer passande uttryck). På kvällen kom sedan Ellie hit och vi pratade om allt mellan himmel och jord, käkade pizza och drack Sherry och 5-euros vodka (stay classy). Sedan var det dags att möta upp Daniel för att dansa hela natten.

 

Låt mig lista några för er helt ointressanta ögonblick från kvällen:

 

• Tog en polaroid på Ellie-May my lady.
• Stötte på massa svenskar som jag ändå pratade engelska med för en har ju blivit skönt dum i huvudet av att bo i en trespråkig familj.
• Alla inne på BK klockan 7 på lördagsmorgonen sov på borden. Önskar att jag tagit en bild på detta.
• En extremt opassionerad dj vägrade spela Come on Eileen :/.

Naiv som jag är så hade jag planerat att dansa hela lördagsnatten också men den enda ansträngningen jag gjorde i lördags var att gå till affären 20 meter bort för att köpa glass. Somnade sedan vid 23 med den här tanken i mitt huvud:

 

Idag hämtade jag ut ett paket från Turkiet.

 

Eftersom jag faktiskt inte köpt en massa öl och betalat en massa inträden till skumma klubbar de senaste veckorna så bestämde jag mig för att unna mig den här fantastiska. Alltså gud.

 

HEY all yA Folks out TheeEREEE

 

 

Hej här sitter jag och göttar mig i solskenet. *act natural*

 

Påskpyssel i form av äggdykare. 

 

Fina Maya idag när vi åkte till Frankrike och åt crêpes.

 

Hoppas ni har haft och har en fantastiskt fin påsk. May the force be with you!