sånt som saknas.
2010-03-06 // 19:27:49
Mest av allt saknar jag alla mina underbara, norrländska vänner.
Att hitta på galna, impulsiva saker med min bästa vän Josefine.

Åka och rida med bästaste Moa på måndagar.

Spela piano. Fika på stan jämt och ständigt. Jobba på bästa caféet på lördagar. Gosa med marsvinen. Äta mammas bullar. Duscha i våran dusch (min internatdusch är värdelös). Hushållsost. Gå omkring i långkalsonger och en sliten t-shirt hemma utan att någon bryr sig. Och en massa annat.
Men jag saknar inte Sundsvalls skolmat, att åka buss till skolan och de hemska "sundsvallsbyxorna".
Oj, vilken chock! Har följt din blogg ett litet tag och nu läser jag att du kommer från svall! Förvånad jag blev :D
fina bilder!
du saknas här bästa karin!!<3
Jag menar inte att den hamnar i ansiktet även fast de står det där;). Men både mamma/bror och dom sa att de tycker man ska göra tatueringar nedanför halsen. På huvudet/ansiktet kan de förstöra så mycket. Även fast jag jätte gära vill ha bakom örat också haha :D Får se , ska börja med denna tatuering, sedan kanske det bli bakom örat. V 13 kommer du till sundsvall va? hoppas jag få träffa dig då <3
I really like this blog!
Very goos jog, andy very good photos too!
Allt bra med dig? ♥
Åh vad du är söt!
åååh apelryd! Det var tänkt att jag skulle gå där. Eller börja efter första året i gymnasiet. Fick hoppa över första året fast jag gått en annan linje hemma i norr. Men så kände jag att nej, jag kan inte. Vi har nämligen hus i skåne, precis utanför Båstad. Min pappa kommer därifrån, min farmor och farfar bor där och jag tillbringar all sommartid där. Det är min faster och farbror som har det lilla huset bredvid fotbollsplanen nedanför skolan med utsikt över havet och. åh åh åh. Kanske skulle jag ha valt att gå på Apelryd. Jag älskar ju att vara där. Cykla in till byn och köpa glass. Gå på bio och cykla hem sent. Men jag valde att gå kvar hemma i norr (precis utanför Åre) och det vlev bra det med. Men ibland undrar jag hur det skulle ha varit om jag tagit omvänd kurs.
Skåne finns ju dock alltid kvar och i sommar är jag där igen. Då kommer jag kika upp mot skolbyggnaden och kisa mot solen över Hallandsåsen och tänka "vad om?".
alltså, det är så himla hemskt när man är tvungen att slitas från hästar. himla hemskt. inte ridit på snart ett år nu och går typ sönder.