I torsdags klockan 13 hoppade jag in i en Toyota Avensis tillsammans med två gubbar och en yngre man och med dessa reste jag sedan under högljudda, tyska konversationer i 5,5 timmar till Berlin via Autobahn, i allt från 60 km/h till 210 km/h. Tycka vad man vill om detta men vid 19.00 klev jag i alla fall in i lägenheten i Neukölln där jag och Emma skulle bo hos det urfina australiensiska paret Tammy och Elka.

 

 

Så fantastisk resa, stad, allt. Ville aldrig lämna det ju.

 

P.S. HÄR skriver Emma om våra äventyr också. Och här är hennes fina polaroider:

 

Som en liten parentes bara. För att allt han säger blir magi.

 

"Man ser så klart att det nästan är läskigt. Alltså, om man tänker att ens liv är ett land så är man längst ute på gränsen. Man kan till och med blicka över murarna och man ser vad som finns utanför. Det är inget som skymmer sikten. Och det som är lite.. kan vara lite spökligt då är att man inte är nånting utan alla vardagsbestyren. Man är inte upptagen av barnen, för de leker ju då tjugo meter bort och behöver inte min hjälp, och min fru sover och det är inget jobb som drar i en. Vem är man då? Att solen tar bort alla skuggor, alla tankar. Alla dom här vardagstankarna som vanligtvis skyddar en från att möta dom stora frågorna. Och nu sitter man öga mot öga med solen, alltså bokstavligt talat."

Tja alla fans! Ledsen för avbrottet men jag har varit upptagen med detta: sol. Ni har säkert sett på nyheterna eller läst i tidningarna att det är översvämningar i typ hela södra Tyskland för det regnade här i en hel evighet. Så när solen äntligen visade sig förra veckan så var det som om Gud kom ut från molnen.

 

I lördags var det ett blockparty på Backstage så jag var där med Nath, Thomas och Theresa. Vi smälte i solen och drack öl (såklart). Också sa vi hejdå till Nath för han åkte hem till England i måndags :/.

 

Imorgon åker jag till Berlin woop woop *LET ME SO YOUR HANDS IN THE AIR*. Jag och Emma ska ta lite semester från au pair-livet och gå tacos i några dagar.

 

Så vi ses när jag kommer hem (till München alltså) igen. Puss!

Något som jag inte riktigt hade tänkt på innan jag började jobba som au pair var hur mycket min klädstil skulle förändras. När jag klär på mig på morgonen måste jag liksom tänka på att mina kläder/ skor är leka-i-sandlådan-proof (inget vitt :/), och även om jag älskar kortkorta klänningar och magtröjor osv så känner man sig verkligen märklig om man kommer klädd i "sånt" när man ska hämta ungarna i skolan och på dagis. För många dömande blickar helt enkelt. ~can't handle it~

 

Fast när jag ska gå ut så är jag mitt vanliga jag igen. Och när jag kommer hem till Sverige igen lär jag väl gå helt tacos och typ raka håret, färga det rosa och klippa sönder alla mina jeans osv. Skönt. Dags för inspo:

 

Igår var jag med Thomas och Theresa på en minikonsert med Fenster (tips tips fint band från Berlin). Det var så jävla fint, uppe på en takterass på tjugonde våningen, solen höll på att gå ner, öl i plastmuggar för 1,5 euro och man kunde se alperna runt München. Kände bara hur jag aldrig vill lämna den här vackra platsen. Börjar få lite ångest över att jag snart ska tillbaka till Sverige.

 

EFTER ^^ *hiHihi*

 

Idag har jag inte gjort så mycket annat än att jag var och klippte mig. GuUUuud vad skönt. Jag kunde nästan göra en tofs i nacken innan ~ryser~.

 

Nu ska jag fortsätta avnjuta min espresso. Tack och adjö!

Hej vänner, ovänner, Sverige, världen (~hybris~)! Nu har jag bara 64 dagar kvar i Tysklandet. Sjukt ju! Vad händer i övrigt då? Låt oss se:

 

En dag var det varmt och jag hade carpe-brunch på balkongen. Nu är det mest grönt men kallt. Svinkallt.

 

Längtar orimligt mycket efter att se "Only god forgives", från regissören av Drive (nämnde jag att jag älskade den andra gången jag såg den? Jag var ju inte jätteimponerad första gången) och med Ryan Gosling i huvudrollen igen.

 

 

Övrigt:

 

Här kommer lite bilds från en rulle film som jag lämnade på framkallning häromdagen från min diana mini.

 

Motgångar på senaste i mindre än 140 tecken:

 

Hej hallå! Har visst råkat vara lite frånvarande här men vi kan ju ta och kika på vad jag har sysslat med.

Mina päron var här och hälsade på. Vi var ute och gjorde byn, åt massor med god mat och drack en del öl.

 

Jag var i Salzburg med min au pair-familj, brände mig i solen, badade i poolen och gick omkring i idyllen. Man ser sig liksom inte mätt på hur vackert det är där.

 

Jag har fått jobb som barnvakt åt världens sötaste lilla Benjamin ett par gånger i veckan. Katsching.

 

Efter att jag sett klart senaste säsongerna av Californication och Shameless så började jag titta på Breaking Bad. Gillart. Gör flätor i luggen när jag tittar för den har blivit så förbannat lång och kittlar liksom.

 

Är utomhus nästan precis hela tiden. Solen alltså <3.

Ut och njut. Herrå!

Hej fina ni!

 

Sommaren var här lite den här veckan. Tjugo grader varmt, sol och bara ben. Frukosten kunde jag äta på balkongen varje morgon och när jag var ute och sprang vid 22 så var det inte ens svalkande utan bara varmt, svettigt och helt jävla underbart. Jag var ute hela dagarna med barnen och cyklade, lekte i lekparken och åt glass. I parken och vid floden var det likt festivaler hela dagarna och kvällarna och i onsdags kunde vi till och med sitta ute vid floden hela kvällen och prata och dricka öl, utan att frysa. Hann också med några promenader med Vito som är här på besök igen.

 

Resten av helgen har jag spenderat i min säng förtärandes diverse onyttigheter, så som sig bör, iklädd pyjamas, en uttråkad uppsyn och en vild frisyr (besparar er bilder av detta).

 

Veckan får 3/5 toasts.

Jag har äntligen tagit mig i kragen och sett Ruben Östlunds omtalade film Play. Troligen så har jag skjutit upp det på grund av att jag efter att ha sett "De ofrivilliga" kände ett jävla äckel inför mig själv, människor i min omgivning och ja i stort sett varenda svenne. För trots att det i eftertexterna rullar fram namn på skådespelare så känns det som att jag bevittnat en dokumentär. Eller en slags regisserad verklighet.

 

Det som slår mig hårt i magen när jag ser Östlunds filmer är hans porträttering av hur vi i samhället verkar ha en total avsaknad av civilkurage. Jag skulle vilja tro att jag inte är en av dem. En av de vuxna människor som blundar för en misshandel på en buss eller trakasserier på en spårvagn. Men frågan är om jag hade gjort någonting annorlunda? Hade jag rest mig upp, sagt ifrån och stått upp för den åsikt som jag troligen delar med alla andra åskådare? För jag kan omöjligt tro att de flesta i samhället tycker att en misshandel, även en enbart verbal, är okej.

 

En händelse som jag alltid kommer att tänka på när jag tänker på civilkurage eller just bristen på det, är när jag en dag för flera år sedan satt på busstationen i Sundsvall. Det var mitt på dagen och massor av människor som rörde sig i området. Så går en stapplig, gammal man ner för en liten trappa men tappar balansen och faller rakt ner på huvudet. Han ligger kvar på marken. Det är uppenbart fler än jag som ser vad som just hänt men ändå sitter vi bara där och jag tänker "Men det är väl inte jag som ska behöva gå fram? Jag är ju bara femton år? Alla starka, medelålders män, varför kan inte de göra något? NÅGON GÖR NÅGOT. BARA GÖR NÅGOT.". Och efter vad som känns som en himla evighet går äntligen en man fram och hjälper mannen som ramlat och nu till och med blöder från huvudet.

 

I flera dagar hade jag dåligt samvete över att jag inte agerat annorlunda i situationen. Vad är det för horribelt, outtalat konsensus att inte agera? "Varför ska jag göra något om ingen annan gör något?". Vad gör oss så oförmögna att hjälpa en annan människa? Jag spyr i min mun av bara tanken.

 

Men just på grund av allt detta som jag nu skrivit så tycker jag att alla bör se Play, som också tar upp ett flertal andra viktiga ämnen som samhällsklyftor och fördomar. Låt er äcklas och känna avsky, för det är just då som det blir omöjligt att inte reflektera över saken. Och tänk sedan att, när det där händer mig, då tänker jag vara annorlunda. Jag tänker våga resa mig upp.

 

Bra! Sov till 11, städade och lyssnade på Alex och Sigges podcast, hämtade ungarna och gick till lekparken och lagade sedan en riktigt god indisk middag, med naanbröd och allt. Fast ungarna fick pannkakor med Nutella eftersom det blir kaos om de inte får det varje fredag.

Vet inte men om jag hade blivit en kille så hade jag i alla fall fått heta Axel och det är ju fint.

 

Försvarets hudsalva, utan tvekan.

 

Äter Nutella med sked, tar fula webbkamerabilder, äter mat med händerna och klämmer porer mellan pattarna

 

Vilken jävla komplicerad fråga. Få se. Prata?

om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?

Någon slags tråkig depression.

Har ju som sagt inte så många rädslor men jag vill ju givetvis inte att någon jag känner ska dö. Är inte jättesugen på ett tredje världskrig heller. Mindre skräcker jag har är duvor och saker som sitter fast på kroppen (som i scenen ovan i Antichrist. PANIK. Vill typ gråta, kräkas och skrika på samma gång. Finner också Mias hårprydnader relativt äckliga.).

vad beställer du på krogen?

Öl, mojito eller tequilashots. Saknar ej tiden då folkisar var det enda man enkelt kunde komma över.

Jag är nog väldigt lättraggad så länge jag finner personen trevlig/ attraktiv.

vad har du funderat över på sistone?

Men allt.

Hmmm. Hahahahah åh en jättekonstig men ändå härlig kille dansade så crazy förra fredagen, det går liksom inte ens att förklara. Också ville han att Ellie skulle lägga till sin facebook på hans telefon, så råkade hon gå in på en av hans andra flikar också var det bögporr uppe och inte bara bilder heller utan det var gif:ar. :').

när skäms du?
Om jag gjort dumma grejor på fyllan och om jag råkar dra ur mina hörlurar ur telefonen så musiken bara STRÖMMAR ut på spårvagnen.

berätta om en minnesvärd bakfylla du haft?

(ni läser på egen risk mamma och pappa plus resten av världen). Vaknade fem minuter innan skolbussen gick, var fortfarande full, tog på mig gårdagens kläder, spydde och gick sedan till bussen. Min mentor frågade med en mycket menande röst "Mår du bra Karin?". Gick in i en bokhylla på engelskalektionen och höll sedan en redovisning och fick VG. Kung man är.

 

Robert Rydberg kanske, när jag gjorde praktik på The Local Firm. Han pratade om sin magsjuka :).

Med barnen: coolio. Annars: Deffo och totally. Hahaha vem har jag ens blivit. Säger achso hela tiden också.

 

"Vilken mjuk rumpa du har". Okej. Eh. Tack?

 

Att man får sår i munnen av chips, att det aldrig blir grönt vid vårt övergångsställe och att man ens har mänskliga behov som att gå på toa till exempel. Det krånglar ju till tillvaron.

 

Tycker överdrivet synd om mig själv, kedjeröker, duschar svinvarmt och lyssnar på extremt hög musik.

 

om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?

Den lilla svarta. Skojar inte ens.

 

Förutom mina syskon så har jag också slagits med Emma på skoj och sen så bitch slappar jag mina vänner ibland när jag tycker att de är dumma i huvudet och behöver tas ner på jorden. Funkar ALLTID.

vad ser du fram emot just nu?

Hm. Nya äventyr?

Ja tusan också det hann bli fredag men strunta i det och låt oss kasta oss tillbaka och se vad jag har sysslat med under andra aprilhimlar.

 

Jag slet som ett djur med körskola, skola, modevisningsfix och allt annat. Jag köpte äntligen en systemkamera, åt hysteriskt mycket pannkakor och ritade kroki.

 

 

Jag var i Köpenhamn och såg The Rumour said Fire med Emma. Åkte hem till Sundsvall en vecka och sydde like a maniac. Och det var så himla varmt.

 

 

Jag hade svinäcklig frisyr (tyckte jag då också alltså. Liknade mig själv vid Markus Krunegård och låt mig säga att jag inte finner hans frisyr fager). Sedan var det mest sol och en massa häng ute på rasterna i skolan.

 

 

~find me~

Var i Oslo och hälsade på min syster. Blev tvungen att skaffa glasögon och sportade i övrigt en blek page (saknar) och glittertröja.

 

 

Eh nej physalis växer inte i april men jag sydde i alla fall min skolavslutningsklänning i just april. Kan vi alla stanna upp lite och tänka på min helt naturliga pose.

Jag var en poetisk wannabe fashion blogger, extrem amatörsömmerska som hade lugg, skrev som en kratta, vek tranor samt gick omkring med gummistövlar med apor på hela tiden *totally casual*. Levde i misär på Bergsåkers skola. Närå. Skoja. Eller?

 

Och längre än så kommer jag inte i arkivet. Ha en fin fredag nu då!

God middag mitt herrskap! Jag har fyra punkter på agendan:

 

• Min pappa har tydligen rakat av sin mustasch och JA detta kräver en punkt på min blogg. Trodde inte att detta skulle hända under min livstid. Dock inte säker på om jag ska tro det förrän jag får se det.

Måndag nu igen, säger jag med inte särskilt mycket entusiasm i orden. Så därför tycker jag att vi ännu en gång *kickstartar* veckan med lite härlig, uppiggande inspiration.